Skorna passar perfekt till mitt ljusrosa linne och mina jeansshorts, tyckte jag själv i alla fall. Min hand tog tag i handtaget samtidigt som jag skrek ett högt hejdå, som ekade tyst i huset. Ett svar väntade jag inte på innan jag hade smällt igen dörren. Jag rundade hörnat på huset och när min blick kom upp från marken möttes jag av ett stort leende!
_________________________________________________________________________________
-Matte! Vad gör du här? Trodde vi skulle mötas på det vanliga stället? sa jag men kunde inte låta bli att le, samtidigt som jag gav honom en kram.
-Då trodde du fel, tänkte nämligen att jag kunde få skjutsa dig nu eftersom din moppe är trasig, om det inte går bra kan du ju lltid ta den där skrothögen till cykel, sa han och pekade på min gamla cykel som varit med om det mesta, samtidigt som han försökte se döds allvarlig ut.
Jag kunde inte hålla mig för skratt, så det slutade att vi båda började skratta en massa.
Jag hade inte brytt mig om att köpa en ny cykel eftersom att jag inte använt den på länge sen jag fick min moppe förra året. Nu var den i alla fall inne på lagning och det var inte mycket att göra åt saken.
När vi skrattat klart hjälpte han mig upp på sätet och satte sig sedan framför mig.
-Bäst att du håller i dig hårt, för här går det undan! sa han samtidigt som han blinkade åt mig. Jag kände hur jag började rodna lite smått. Han startade igång moppen och jag la armarna runt hans midja. Sedan far vi iväg! Snabbt ut från gatan jag bodde på och ut mot den lilla vägen som skulle ta oss till vattnet. Farten gjorde att mitt hår fläktades bakåt och den tunna tröjan jag hade på mig fladdrade snabbt. Jag rös till av dom kalla vindarna och tryckte mig lite närmare Matte. Nu hade jag bestämt mig! Det var såhär jag ville spendera mina dagar, Tillsammans med Matte. Idag skulle jag äntligen berätta för honom hur jag känner. Vi susade igenom den lilla gatan son var omrigad av några enstaka affärer. Eftersom lysekil inte är så särskilt stort så fanns det inte så mycket affärer och annat. Ville man stor handla på dom finaste affärerna så var man tvungen att åka till göteborg. Och även om jag älskar kläder så orkar jag inte åka hela vägen till göteborg för det. Jag undrade varför Matte tog denna vägen. Den var ju nästan dubbel så lång och man var tvungen att köra igenom halva stan! Moppen svängde in på en liten parkeringsplats som finns bara någon meter ifrån den finaste stranden här omkring. Jag hoppade av och kollade ut mot stranden. Jag och Matte brukade alltid åka hit och bara snacka och ha kul. Till vänster fanns det ett stort berg men resten av stranden var bara sand. (Vilket jag personligen tycker är ganska tråkigt) Jag var inte riktigt den tjejen som bara låg och solade på stranden. Jag gillade att hitta på saker! Klättra i berg var något utav det bästa jag visste. Matte hoppade av moppen och tog fram det tunga låset och satte det runt hjulet sedan gick vi långsamt mot berget där vi alltid satt.
- Ehm, jag ska bara gå och byta om. sa jag eftersom jag märkt att Matte redan hade på sig sina badbyxor.
- Okej jag går till det vanliga stället! sa han och log och sedan blinkade han med ena ögat. Jag gick bort en bit och drog upp mina badkläder och handduken och i farten så råkade jag dra ut mobilen så den flög rakt ner i stenklippan.
-FUCK! sa jag högt för mig själv. Jag tog upp mobilen och såg att den var full med sprickor över hela skärmen.
-Helvetes jävla skit! Skrek jag och Matte kom springandes.
-Vad händer? Är du okej? sa han och gav mig en orolig blick.
-Jo jag är okej men inte min mobil... sa jag tyst och visade honom sprickorna.
-Oj! ..... Vad ska vi göra?
-Vet inte, men skit samma vi badar nu! sa jag och försökte låta lite gladare.
-Eh okej, men har du inte glömt nått? sa han samtidigt som han tog tag i min arm och stannade mig eftersom jag redan börjat gå mot vattnet.
-Vad? sa jag förvånande och jag märkte att han kollade på mig från fötterna till ansiktet, så jag gjorde samma sak och märkte snabbt att jag inte hade bytt om en...
-Oj haha borde kanske byta om först!
-Haha kanske du ska, sa han till svars och vände sig om och gick mot havet.
Jag tog fort på mig min bikini och sprang ner mot Matte. Han stod precis vid vattnet och märkte inte att jag kom så jag smög den sista biten. Precis när jag skulle putta till honom så vände han sig om och såg mig.. Typiskt!
-Ojoj hade du tänkt att putta ner mig eller? sa han med ett flin och puttade ner mig istället.
-Aaah! Skrek jag innan jag träffade vattnet.
När jag kom ovanför vattnet med huvudet var det enda jag hörde att gapskratt och såklart var det Matte som skratta. Jag gav honom en ond blick men han fortsatte att le. Till sist böjde han sig ner och räckte fram sin hand och skulle hjälpa mig upp. Istället drog jag ner honom i vattnet. Nu fick minsann han också känna på hur det var att bli tvingad ner i det halvkalla vattnet. Nu blev det min tur att skratta, och man kan ju inte säga att jag inte tog tillfället!
Vi fortsatte att bada i kanske en halv timma, tills vi gick upp och satte oss på en klippa. Klippan var precis vid havet så våra fötter dinglade i det spegelblanka vattnet. Där satt vi och pratade om precis allt Melker himmel och jord. Jag kände att jag började frysa och det märkte det så han erbjöd sin tjocktröja. Självklart tackade jag ja. Han fick iväg en kort stund för att ta hämta sin mörkblåa Hollister tröja. Utsikten är verkligen vacker härifrån ,tänkte jag, medan jag stirrade ut mot horisonten. Där satt jag och drömde tills jag kände någon som la en mjuk tröja över mina axlar. Jag vände mig om och såg ett skinande leende. Han tittade på mig och släppte inte mina ögon med blicken samtidigt som han långsamt satte sig bredvid mig. Hans ansikte kom närmare och närmare mig. När hans läppar var någon ynka centimeter ifrån mina, hörde jag ett skrik och senare ett plask och plötsligt var han inte där längre. Jag ställde mig fort upp och tittade bakåt. Där stod Marcus, Jonte och Fabbe och gapskrattade. Jag tog förgivet att det var dom som knuffat i Matte, att dom alltid skulle retas!
-Här ska man inte hångla ihjäl sig va? Tur att vi kom till räddning! fick Jonte fram mellan sina skrattattacker.
Jag kände att jag började rodna när han sa det och vände mig snabbt om mot vattnet där Matte låg generad men ändå fans där ett stort leende.
______________________________________________________________________
Här har ni kapitel 2! :)
Kommentera gärna vad ni tycker! Vi blir glada för alla kommentarer! :)
Denna delen har vi båda skrivit på så hoppas ni gillar den!
Och om ni undrar kommer killarna komma in i bilden snart, men det tar nog nåra kapitel. Vi har en plaaaan! :D
// Sabine & Hanna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar