Sök här!

söndag 8 juli 2012

Stand Up ~Kapitel 1

Fannys perspektiv:

-SLÄPP UT KATTEN! hörde jag mammas skrikand röst.
-KAN DU GÖRA SJÄLV! svarar pappa precis lika högt.
-MEN DU SITTER JU PRECIS VID DÖRREN!
-MEN JAG ÄR UPPTAGEN SER DU INTE DET??
-MEN JAG SKÄR LÖK TILL MIN GUACAMOLE! OCH KATTEN M...
-JAG KOLLAR PÅ REKLAM!
-REKLAM? SLÄPP UT DIN KATT!!!!
-OM DIN KATT SKA UT SKÖT DET SJÄLV!

Jag satte på mig mina mintgröna Urbanears och såg att Josse drog täcket över huvudet. Att dom alltid skulle hålla på? Varför kunde dom inte bara skilja sig? Vilka jävla föräldrar sitter och bråkar om vem som ska släppa ut en katt, när vi dessutom har en kattlucka. Vilka idioter! Katten kan ju ändå gå ut när den vill det.
I mina hörlurar spelades alltid Justin Bieber eller Cher Lloyd. Just nu började Want U Back spelas och jag började tyst sjunga med. Sjunga var något jag älskade men tyvär så var jag urusel på det... Josse däremot var riktigt bra på att sjunga, men sämst i familjen var jag då inte! Kalle, min storebror, var verkligen kass på det! Han är min storebror men det känns aldrig riktigt som det eftersom att när han var 16år flyttade han till Luleå för att gå på nått himla hockeygymnasium. Då var jag endast 8år gammal. Nu bor han i Skövde med sin sambo Sanna, och kommer bara och hälsar på ibland. Jag saknar jag faktiskt att ha honom här hemma... Även fast han är jobbig och driver med mig ofta så har han alltid hjälpt mig när mamma och pappa bråkat. Nu är det jag som är äldst av barnen hemma och då är det min skyldighet att ta hand om Josse när hon är ledsen...
Dom bråkar alltid varenda dag men det är aldrig om någonting viktigt, som idag t.ex. handlade det om vem som skulle släppa ut katten. Så sjukt fånigt så det är inte sant! Men när dom kommer till dom stora frågorna som ekonomi, hus, jobb och sånt håller dom alltid med varandra. Det stör mig att dom kan vara så ense om sånna saker men bråkar om vem som ska åka och hämta Josse när hon är hos en kompis. Om jag ska vara ärlig så förstår jag mig inte på dom..
Musiken tog slut och genast började nästa låt, som var All around the world av Justin! Jag började sjunga högre och Josse hoppade genast till och drog ur mina lurar så att hon också kunde höra. Hon började sjunga med sin ljuva röst och dansade, vilket hon inte heller var dålig på. Vi hoppade runt på golvet i mitt rum, tills min ringsignal började spela på högsta volym. Det va Matte som ringde. Matte (Mattias) var en kille i klassen över mig, vi hade alltid varit på g men aldrig gått vidare, kanske kommer vi aldrig det heller.. Var det meningen blir det nog så annars får det va. Han är min absolut bästa killkompis, så det gör inget men jag kan ju inte säga att han inte såg bra ut....

-Aa det är Fanny, svarade jag fort medan Josse sänkte musiken.
-Tjena sötnos! hut är läget? , svarade han i luren.
-Ähm bra, lite bråkigt hemma bara som vanligt... Själv då?
-Bara bra du! Lust att träffas en stund? Vi kan ta ett dopp i plurret om du vill?
-Ja gärna! skulle vara jätte mysigt! är det någon mer som hänger med eller bara vi?
-Ehm.. bara vi hade jag tänkt, men vi kan ju fråga någon mer om du hellre vill det?
-Nej, nej, nej det är bra med bara oss! Ska vi ses om en halvtimma då?
-Låter bra! Vi ses!
-Hejdåå, sa jag till sist och la på luren.

Jag puttade ut Josse ur mitt rum sprang ner i källaren och slet tag i min färgglada strandväska, och upp i mitt rum igen. Väl där tog jag tag i min USA bikini och mörkblåa handuk och la ned det i min väska. Jag flätade snabbt mitt ljusa lockiga hår i två flätor. Jag gick ner till köket och på vägen ner gick jag förbi Josses rum. Dörren stod på glänt så jag kikade snabbt in och såg att hon satt och skypade med våran kusin Jennie som bor i Göteborg. Jag log för mig själv och fortsatte gå. När jag kom in i köket kände jag en stor lättnad över att mamma och pappa inte var här och bråkade. Jag orkar bara inte med dom!
Jag tog en macka med salami på och stoppade den snabbt i munnen och började gå mot ytterdörren. Jag tog fram mina rosa flip-flopps med glänsande stenar på. Jag satte på mig dom och tog en snabb titt i spegeln. Skorna passar perfekt till mitt ljusrosa linne och mina jeansshorts, tyckte jag själv i alla fall. Min hand tog tag i handtaget samtidigt som jag skrek ett högt hejdå, som ekade tyst i huset. Ett svar väntade jag inte på innan jag hade smällt igen dörren. Jag rundade hörnat på huset och när min blick kom upp från marken möttes jag av ett stort leende!

___________________________________________________________________________________

Här har ni första kapitlet! Blev inte så jätte långt men det tog tid att skriva ska jag säga er. :)

Detta är första kapitlet jag (Sabine) någonsin skrivit så det kanske inte är det bästa. Men , men..

I alla fall skulle det vara kul om ni kommentera vad ni tycker om berätellsen och vad ni tycker ska hända o.s.v. :)
Då skulle vi bli JÄTTE glada! :D kommer mer imon!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar