VIKTIGT LÄS HELA TEXTEN!!

Sabine är iväg med sin familj i holland/frankrike och jag kom just hem från ett konståknings läger. Så ingen utav oss har haft tid att skriva... Men vi ska träffas på torsdag eller fredag så då har vi tänkt att skriva jätte mycket! För jag har verkligen inte en susning om vad som ska hända i berättelsen... På söndag har jag tänkt att skriva ett par tidsinställda kapitel eftersom på måndag så blir det läger igen i två veckor fast då är det här i göteborg så jag kommer bo hemma men kommer komma hem sent och gå upp tidigt så jag kommer antagligen inte ha tid att skriva något. Sedan på torsdag i nästa vecka så åker jag till kreta och är borta en vecka så när jag kommer hem blir det direkt till ishallen igen. Men vi ska försöka göra vårt bästa.

*LÄS!* Men nu är det såhär att när jag var i spanien så hade jag så sjukt tråkigt så jag skrev en novell... Kanske runt 17-20 kapitel men jag undrar om ni vill att jag ska lägga upp den eller ska jag vänta med det tills denna novellen är klar och sedan fortsätta skriva på den då så att den blir längre? *LÄS!*

Hanna xx

Sorry

Det blir inget kapitel idag :/ Ska försöka skriva så att det KANSKE kommer ett kort kapitel imorgon. Sedan kommer det antagligen komma upp ett långt på söndag för jag ska sitta i bilen i 3,5 timmar antingen själv eller med Julia en av mina bästa kompisar <3

//Hanna xx

Stand Up ~Kapitel 2

Skorna passar perfekt till mitt ljusrosa linne och mina jeansshorts, tyckte jag själv i alla fall. Min hand tog tag i handtaget samtidigt som jag skrek ett högt hejdå, som ekade tyst i huset. Ett svar väntade jag inte på innan jag hade smällt igen dörren. Jag rundade hörnat på huset och när min blick kom upp från marken möttes jag av ett stort leende!
_________________________________________________________________________________
-Matte! Vad gör du här? Trodde vi skulle mötas på det vanliga stället? sa jag men kunde inte låta bli att le, samtidigt som jag gav honom en kram.
-Då trodde du fel, tänkte nämligen att jag kunde få skjutsa dig nu eftersom din moppe är trasig, om det inte går bra kan du ju lltid ta den där skrothögen till cykel, sa han och pekade på min gamla cykel som varit med om det mesta, samtidigt som han försökte se döds allvarlig ut.
Jag kunde inte hålla mig för skratt, så det slutade att vi båda började skratta en massa.
Jag hade inte brytt mig om att köpa en ny cykel eftersom att jag inte använt den på länge sen jag fick min moppe förra året. Nu var den i alla fall inne på lagning och det var inte mycket att göra åt saken.
När vi skrattat klart hjälpte han mig upp på sätet och satte sig sedan framför mig.

-Bäst att du håller i dig hårt, för här går det undan! sa han samtidigt som han blinkade åt mig. Jag kände hur jag började rodna lite smått. Han startade igång moppen och jag la armarna runt hans midja. Sedan far vi iväg! Snabbt ut från gatan jag bodde på och ut mot den lilla vägen som skulle ta oss till vattnet. Farten gjorde att mitt hår fläktades bakåt och den tunna tröjan jag hade på mig fladdrade snabbt. Jag rös till av dom kalla vindarna och tryckte mig lite närmare Matte. Nu hade jag bestämt mig! Det var såhär jag ville spendera mina dagar, Tillsammans med Matte. Idag skulle jag äntligen berätta för honom hur jag känner. Vi susade igenom den lilla gatan son var omrigad av några enstaka affärer. Eftersom lysekil inte är så särskilt stort så fanns det inte så mycket affärer och annat. Ville man stor handla på dom finaste affärerna så var man tvungen att åka till göteborg. Och även om jag älskar kläder så orkar jag inte åka hela vägen till göteborg för det. Jag undrade varför Matte tog denna vägen. Den var ju nästan dubbel så lång och man var tvungen att köra igenom halva stan! Moppen svängde in på en liten parkeringsplats som finns bara någon meter ifrån den finaste stranden här omkring. Jag hoppade av och kollade ut mot stranden. Jag och Matte brukade alltid åka hit och bara snacka och ha kul. Till vänster fanns det ett stort berg men resten av stranden var bara sand. (Vilket jag personligen tycker är ganska tråkigt) Jag var inte riktigt den tjejen som bara låg och solade på stranden. Jag gillade att hitta på saker! Klättra i berg var något utav det bästa jag visste. Matte hoppade av moppen och tog fram det tunga låset och satte det runt hjulet sedan gick vi långsamt mot berget där vi alltid satt.

- Ehm, jag ska bara gå och byta om. sa jag eftersom jag märkt att Matte redan hade på sig sina badbyxor.
- Okej jag går till det vanliga stället! sa han och log och sedan blinkade han med ena ögat. Jag gick bort en bit och drog upp mina badkläder och handduken och i farten så råkade jag dra ut mobilen så den flög rakt ner i stenklippan.
-FUCK! sa jag högt för mig själv. Jag tog upp mobilen och såg att den var full med sprickor över hela skärmen.
-Helvetes jävla skit! Skrek jag och Matte kom springandes.
-Vad händer? Är du okej? sa han och gav mig en orolig blick.
-Jo jag är okej men inte min mobil... sa jag tyst och visade honom sprickorna.
-Oj! ..... Vad ska vi göra?
-Vet inte, men skit samma vi badar nu! sa jag och försökte låta lite gladare.
-Eh okej, men har du inte glömt nått? sa han samtidigt som han tog tag i min arm och stannade mig eftersom jag redan börjat gå mot vattnet.
-Vad? sa jag förvånande och jag märkte att han kollade på mig från fötterna till ansiktet, så jag gjorde samma sak och märkte snabbt att jag inte hade bytt om en...
-Oj haha borde kanske byta om först!
-Haha kanske du ska, sa han till svars och vände sig om och gick mot havet.

Jag tog fort på mig min bikini och sprang ner mot Matte. Han stod precis vid vattnet och märkte inte att jag kom så jag smög den sista biten. Precis när jag skulle putta till honom så vände han sig om och såg mig.. Typiskt!

-Ojoj hade du tänkt att putta ner mig eller? sa han med ett flin och puttade ner mig istället.
-Aaah! Skrek jag innan jag träffade vattnet.
När jag kom ovanför vattnet med huvudet var det enda jag hörde att gapskratt och såklart var det Matte som skratta. Jag gav honom en ond blick men han fortsatte att le. Till sist böjde han sig ner och räckte fram sin hand och skulle hjälpa mig upp. Istället drog jag ner honom i vattnet. Nu fick minsann han också känna på hur det var att bli tvingad ner i det halvkalla vattnet. Nu blev det min tur att skratta, och man kan ju inte säga att jag inte tog tillfället!

Vi fortsatte att bada i kanske en halv timma, tills vi gick upp och satte oss på en klippa. Klippan var precis vid havet så våra fötter dinglade i det spegelblanka vattnet. Där satt vi och pratade om precis allt Melker himmel och jord. Jag kände att jag började frysa och det märkte det så han erbjöd sin tjocktröja. Självklart tackade jag ja. Han fick iväg en kort stund för att ta hämta sin mörkblåa Hollister tröja. Utsikten är verkligen vacker härifrån ,tänkte jag, medan jag stirrade ut mot horisonten. Där satt jag och drömde tills jag kände någon som la en mjuk tröja över mina axlar. Jag vände mig om och såg ett skinande leende. Han tittade på mig och släppte inte mina ögon med blicken samtidigt som han långsamt satte sig bredvid mig. Hans ansikte kom närmare och närmare mig. När hans läppar var någon ynka centimeter ifrån mina, hörde jag ett skrik och senare ett plask och plötsligt var han inte där längre. Jag ställde mig fort upp och tittade bakåt. Där stod Marcus, Jonte och Fabbe och gapskrattade. Jag tog förgivet att det var dom som knuffat i Matte, att dom alltid skulle retas!
-Här ska man inte hångla ihjäl sig va? Tur att vi kom till räddning! fick Jonte fram mellan sina skrattattacker.
Jag kände att jag började rodna när han sa det och vände mig snabbt om mot vattnet där Matte låg generad men ändå fans där ett stort leende.
______________________________________________________________________

Här har ni kapitel 2! :)
Kommentera gärna vad ni tycker! Vi blir glada för alla kommentarer! :)

Denna delen har vi båda skrivit på så hoppas ni gillar den!

Och om ni undrar kommer killarna komma in i bilden snart, men det tar nog nåra kapitel. Vi har en plaaaan! :D


// Sabine & Hanna

Stand Up ~Kapitel 1

Fannys perspektiv:

-SLÄPP UT KATTEN! hörde jag mammas skrikand röst.
-KAN DU GÖRA SJÄLV! svarar pappa precis lika högt.
-MEN DU SITTER JU PRECIS VID DÖRREN!
-MEN JAG ÄR UPPTAGEN SER DU INTE DET??
-MEN JAG SKÄR LÖK TILL MIN GUACAMOLE! OCH KATTEN M...
-JAG KOLLAR PÅ REKLAM!
-REKLAM? SLÄPP UT DIN KATT!!!!
-OM DIN KATT SKA UT SKÖT DET SJÄLV!

Jag satte på mig mina mintgröna Urbanears och såg att Josse drog täcket över huvudet. Att dom alltid skulle hålla på? Varför kunde dom inte bara skilja sig? Vilka jävla föräldrar sitter och bråkar om vem som ska släppa ut en katt, när vi dessutom har en kattlucka. Vilka idioter! Katten kan ju ändå gå ut när den vill det.
I mina hörlurar spelades alltid Justin Bieber eller Cher Lloyd. Just nu började Want U Back spelas och jag började tyst sjunga med. Sjunga var något jag älskade men tyvär så var jag urusel på det... Josse däremot var riktigt bra på att sjunga, men sämst i familjen var jag då inte! Kalle, min storebror, var verkligen kass på det! Han är min storebror men det känns aldrig riktigt som det eftersom att när han var 16år flyttade han till Luleå för att gå på nått himla hockeygymnasium. Då var jag endast 8år gammal. Nu bor han i Skövde med sin sambo Sanna, och kommer bara och hälsar på ibland. Jag saknar jag faktiskt att ha honom här hemma... Även fast han är jobbig och driver med mig ofta så har han alltid hjälpt mig när mamma och pappa bråkat. Nu är det jag som är äldst av barnen hemma och då är det min skyldighet att ta hand om Josse när hon är ledsen...
Dom bråkar alltid varenda dag men det är aldrig om någonting viktigt, som idag t.ex. handlade det om vem som skulle släppa ut katten. Så sjukt fånigt så det är inte sant! Men när dom kommer till dom stora frågorna som ekonomi, hus, jobb och sånt håller dom alltid med varandra. Det stör mig att dom kan vara så ense om sånna saker men bråkar om vem som ska åka och hämta Josse när hon är hos en kompis. Om jag ska vara ärlig så förstår jag mig inte på dom..
Musiken tog slut och genast började nästa låt, som var All around the world av Justin! Jag började sjunga högre och Josse hoppade genast till och drog ur mina lurar så att hon också kunde höra. Hon började sjunga med sin ljuva röst och dansade, vilket hon inte heller var dålig på. Vi hoppade runt på golvet i mitt rum, tills min ringsignal började spela på högsta volym. Det va Matte som ringde. Matte (Mattias) var en kille i klassen över mig, vi hade alltid varit på g men aldrig gått vidare, kanske kommer vi aldrig det heller.. Var det meningen blir det nog så annars får det va. Han är min absolut bästa killkompis, så det gör inget men jag kan ju inte säga att han inte såg bra ut....

-Aa det är Fanny, svarade jag fort medan Josse sänkte musiken.
-Tjena sötnos! hut är läget? , svarade han i luren.
-Ähm bra, lite bråkigt hemma bara som vanligt... Själv då?
-Bara bra du! Lust att träffas en stund? Vi kan ta ett dopp i plurret om du vill?
-Ja gärna! skulle vara jätte mysigt! är det någon mer som hänger med eller bara vi?
-Ehm.. bara vi hade jag tänkt, men vi kan ju fråga någon mer om du hellre vill det?
-Nej, nej, nej det är bra med bara oss! Ska vi ses om en halvtimma då?
-Låter bra! Vi ses!
-Hejdåå, sa jag till sist och la på luren.

Jag puttade ut Josse ur mitt rum sprang ner i källaren och slet tag i min färgglada strandväska, och upp i mitt rum igen. Väl där tog jag tag i min USA bikini och mörkblåa handuk och la ned det i min väska. Jag flätade snabbt mitt ljusa lockiga hår i två flätor. Jag gick ner till köket och på vägen ner gick jag förbi Josses rum. Dörren stod på glänt så jag kikade snabbt in och såg att hon satt och skypade med våran kusin Jennie som bor i Göteborg. Jag log för mig själv och fortsatte gå. När jag kom in i köket kände jag en stor lättnad över att mamma och pappa inte var här och bråkade. Jag orkar bara inte med dom!
Jag tog en macka med salami på och stoppade den snabbt i munnen och började gå mot ytterdörren. Jag tog fram mina rosa flip-flopps med glänsande stenar på. Jag satte på mig dom och tog en snabb titt i spegeln. Skorna passar perfekt till mitt ljusrosa linne och mina jeansshorts, tyckte jag själv i alla fall. Min hand tog tag i handtaget samtidigt som jag skrek ett högt hejdå, som ekade tyst i huset. Ett svar väntade jag inte på innan jag hade smällt igen dörren. Jag rundade hörnat på huset och när min blick kom upp från marken möttes jag av ett stort leende!

___________________________________________________________________________________

Här har ni första kapitlet! Blev inte så jätte långt men det tog tid att skriva ska jag säga er. :)

Detta är första kapitlet jag (Sabine) någonsin skrivit så det kanske inte är det bästa. Men , men..

I alla fall skulle det vara kul om ni kommentera vad ni tycker om berätellsen och vad ni tycker ska hända o.s.v. :)
Då skulle vi bli JÄTTE glada! :D kommer mer imon!

Vi suger= Headern hemsk!

Tjooooo!
Som ni ser, ser bloggen förskräkligt hemsk ut just nu.... Men det är för att vi försöker göra om headern o.s.v, men vi suger sönder på sånt här så det kan ta ett tag.... Så om nån har tips på hur man kan fixa allt så är det bara att kommentera!

// Hanna och Sabine

Nytt!!

Hälften av berättelsen försvann tyvärr nu, så vi raderar hela berättelsen eftersom att det är sjukt jobbigt att skriva om ett kapitel här och där.... Så vi börjar på en ny novell nu och här kommer handlingen lite snabbt! :)
____________________________________________
Fanny bor med sin mamma, pappa och lillasyster Josse (Josefine) precis vid vattnet i Lysekil. Ända sedan hon var liten och Josse föddes har hennes föräldrar bråkat dag och natt. När Fanny precis fyllt 16, kommer den jobbiga nyheten, hennes föräldrar ska skiljas! Hennes pappa reser mycket med jobbet och det visar sig att han har går och förälskar sig i någon annan, han flyttar till henne i Essex. (en liten stad utanför London) Fanny och Josse hälsar på och Fanny fastnar snabbt för England, eller kanske för något annat? Kommer Fanny och Josse stanna hos sin pappa längre än vad som bestämt? och vem är pappans nya tjej? och vad/vem är det som Fanny har fastnat för i England? och vad händer med Josse?
Vill ni veta så är det bara dags att börja läsa våran novell!
Hoppas ni tycker det låter bra!
____________________________________________

Vi kommer försöka lägga ut ungefär ett kapitel om dagen, och vi kommer förstås att få ännu mer skrivar glöd desto mer kommentarer vi får så.... KOMMENTERA PÅ! Så desto mer komentarer desto bättre uppdatering såklart!

//Sabine och Hanna

KOMMENTERA! x

FÖRLÅT!

Jag tog typ en paus från novellen men nu ska jag börja skriva igen! Tillsammans med min bästis Sabine! :D (hon äger okej? Hon har typ A i svenska också så :)) Hon håller på och skriver just nu! :D och vi ser att vi hsr ca 800 sidvisningar men 0 kommentarer? Nu får ni faktiskt ta att börja skriva! Aja hare gött ;)